Klas Fresk om samspelet mellan form och innehåll
”- Som pedagog och naturvetare var jag tidigt på det klara med formens betydelse för hur budskapet uppfattades. Och att innehåll och form är oupplösligt förenade med varandra. Det går inte att skapa ett innehåll utan en form och vice versa.”
Det var i Södertälje Konsthall som utställningen Tom Tits Experiment visades för första gången. Året var 1985. Inspiration hade jag hämtat från de verksamheter som kallades science centers. Vid den tiden fanns science centers på några få ställen i Nordamerika och Europa. I Sverige var det på gång, men ännu inget öppnat.
Det som skulle skapas var således en så kallad science center-utställning. Begreppet science center på detta slags verksamhet användes första gången i det som byggdes 1964 i Seattle under namnet Pacific Science Center. Något bra svenskt namn har ännu inte slagit igenom. Själva idén kan härledas ända till 1600-talet och Christofer Polhem och hans mekaniska alfabet.
Ett science center är först och främst ett pedagogiskt projekt. Syftet är att öka kunskapen och intresset för naturvetenskap och teknik. Denna ambition har varit vägledande även för Tom Tits Experiment under hela tiden, från den första utställningen i konsthallen till den stora utbyggnaden 20 år senare.
Det handlade om att bygga upp en utställning om naturvetenskap och teknik med föremål som besökarna själva fick hantera. Det är dessa s.k hands-on föremål som är själva kärnan i ett science center.
Föremålen eller experimenten, är i sig lockande genom att de bjuder in besökaren att vara med. Experimenten är utformade så att de visar olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska principer. Det kan handla om ljusets natur, människans anatomi, hur styrningen på en bil fungerar osv. Ämnesområdet är hur stort som helst. Det handlar om att välja och oftast då att välja bort.
Frågan är vad som passar att visa med hjälp av hands-on experiment? Och vad passar kanske bättre att presentera i en bok, i en film eller som en demonstration?
Inom branchen har det utvecklats ett antal experiment som man kan välja på. Nya påhitt tillkommer också ständigt. Vilka experiment som slutligen kommer att ingå i den planerade utställningen beror på ett antal faktorer. Inte minst viktig är den formmässiga aspekten.
Den bärande idén var att alla människor är intresserade av naturvetenskap och teknik, bara det presenteras på rätt sätt. Frågan är då: Vad är rätt sätt?
Som pedagog och naturvetare var jag tidigt på det klara med formens betydelse för hur budskapet uppfattades. Och att innehåll och form är oupplösligt förenade med varandra. Det går inte att skapa ett innehåll utan en form och vice versa. Det innebär att en utställnings budskap inte kan tolkas enbart utifrån de utställda föremålens, bildernas eller texternas innehåll, det som vanligtvis räknas som själva utställningen.
Hur ett budskap uppfattas handlar också om hur föremålen är utformade, materialval, skalan, färgen, placering, om skyltarnas utformning, storlek, placering, texternas typsnitt, ljussättningen, rummets scenografi osv. Allt går att påverka i syfte att uppnå ett visst budskap.
En tanke som jag tidigt hade var därför att ta med en scenograf för att ge utställningen en rumslig form. Av en lycklig slump råkade det bli en scenograf som också var utbildad arkitekt. Sedan dess har Tom Tits Experiment under mina 20 år som ledare och chef utvecklats tillsammans med gestaltande arkitekt. Två arkitekter har varit tongivande; Håkan Wannerberg och Peter Sirkén.
Formgivningen har omfattat allt: Från själva huset och rummen, till utställningens föremål (experimenten), övrig inredning, ljussättningen, personalens arbetskläder till skyltningen och hemsidan. Det är alla dessa medvetna val (och bortval) som skapar den atmosfär som råder på Tom Tits Experiment.
Åter till budskapet. Vad var det för budskap jag ville förmedla? Jag ville att besökaren skulle känna sig inbjuden och välkommen att ta del av det som var framdukat, dvs experimenten. Att man som besökare ska kunna känna sig kompetent, delaktig, att få tänka själv och känna på sitt eget sätt, att få förundras, överraskas, att själv få välja väg, få välja vad, när eller hur man vill närma sig ett experiment – det som kan sammanfattas i ett ord: frihet.
Därför vill jag undvika den skolifiering som mången science centers lider av. Ämnesområdet i sig, naturvetenskap och teknik, luktar skola lång väg. Dessutom riskerar detta att förstärkas scenografiskt och i skyltningen om man inte ser upp. Budskapet får inte ha en underton av skola och pekpinnar eller uppfattas som ren vetenskapspropaganda eller en okritisk hyllning till det tekniska. Det kan lätt tråka ut och skrämma bort vilken besökare som helst.
Det är hur ämnet presenteras, dvs gestaltningen, formen och tilltalet som det hänger på.
Och det är här arkitekten kommer in och det redan på planeringsstadiet. En arkitekts förmåga att gestalta rummet, se helheten, skapa stämningar, lösa praktiska problem, är det som avgör hur verksamheten uppfattas.
Som exempel kan nämnas Maskineriet, en av alla de rum på Tom Tits Experiment som formgivits av Peter Sirkén. Maskineriet sponsrades av Scania som bidrog med pengar och föremål. Tanken var att visa maskinen som idé. Inte att propagera för traktens framgångsrika industri.
Det dominerande inslaget var en styckad lastbil, i form av hytt, motor, växellåda och bakaxel. Hur gestaltar man detta utan att det blir ”tekniska muséet” i dess negativa bemärkelse? Någon manual finns inte, men några saker kan nämnas: Sidengardiner från golv till tak utefter fönsterväggen som matchade hyttens färg. Vanliga köksföremål som visar de tekniska principerna för motor och växellåda. En enkel hävstång, monterad så att minsta besökare kan lyfta en 100-kilosvikt. En robot placerades bakom en barliknande disk, med uppgift att utmana besökarna i precisionsarbete.
Lastbilshytten, som står på en låg ställning direkt på golvet, hör till de mest uppskattade föremålen bland de yngre barnen och lockar både pojkar och flickor till lek.
Ett annat exempel är Tom Tits Trädgård, som Peter formgivit i flera omgångar. En trädgård fylld av experiment, stora och små, bl.a på temat vind, vatten och växter. Här har också ett antal konstinstallationer fått ta plats. Trädgården är ca 10.000 kvadratmeter stor. Den rymmer hundratalet experiment utplacerade mellan trädgårdens alla träd, buskar och andra växter.
Arkitektens yrkeskunskap vid att se rumsligheter, hitta siktlinjer osv har skapat en trädgård som är helt unik i sin utformning, med en skön blandning av natur och vetenskapliga och tekniska installationer.
Så trots att Tom Tits Experiment med sin utställning av hands-on experiment är som vilket annat science center som helst, så är det helt annorlunda. Skillnaden är påtagligt för varje besökare som sett andra ställen. Och den skillnaden beror helt och hållet på det mycket genomtänkta samspelet mellan form och innehåll.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Artikel författad 2011 av Klas Fresk för sirkéns hemsida.
Klas är initiativtagare och grundare av Tom Tits Experiment och VD fram till 2007. Vetenskaplig, pedagogisk och konstnärlig ledare för det nya Tom Tits Experiment.
Naturvetare, lärare och lärarutbildare från Södertälje som ville förändra skolan, fick en idé till ett slags science center, det som blev Tom Tits Experiment. Är teknologi hedersdoktor på KTH och har skrivit ett antal experiment- och läroböcker.