Uppväxt i arkitekturhistoria

När jag var fyra år gammal så flyttade jag och min familj till Fribovägen i Södertälje, till den del som är en radhusby och kallas Ringtäppan efter kvartersnamnet. En bostadsmiljö som är intressant från arkitekturhistoriasynpunkt

Byggmästare Erik Sigfrid Persson lät i början av 40-talet rita och bygga några områden runt om i Sverige som han kallade Friluftsstad. Södertälje uppförde två områden, en i Rosenlund och en i Mariekäll. Båda kännetecknas av ljus och luft och stora grönytor i anslutning till lägenheterna. Områdena i Södertälje består av 4-5 huslängor i ett plan om 6-8 lägenheter organiserade för största utbyte av sol och ljus.

I vår friluftstad finns envånings radhus utplacerade på ett luftigt sätt. Radhusen är av två typer med olika planlösning. Lägenheterna har 3 ROK och är små till ytan, 63 kvm. Samtliga har en uteplats, ”solgården”, med möjlighet till odling. Det finns källare med lägenhetsförråd och en lång källarkorridor under hela huset sammanbinder ingångarna på respektive gavel. Mot ena gaveln fanns ursprungligen tvättstugan (en i varje radhuslänga) och i den andra soprummet. Ingen av de funktionerna finns kvar i vårt område utan har flyttats till fristående uthus.

De andra friluftsstäderna finns i Husqvarna och Malmö och där är planlösningarna annorlunda och i två plan. Samtliga friluftsstäder var på sin tid en visionär social idé och i Södertälje genomfördes projektet av kommunala bostadsbolaget TelgeBostäder, som fortfarande äger och förvaltar hus och grönytor.

Friluftsstaden lär vara det enda exemplet på en patenterad stadsplan.

Läs mer här om Erik Sigfrid Persson och hans stadsplaneidé