Kan man tänka om Tom Tits Förskola

av Peter Sirkén

När och var uppstår nästa betydelsefulla tekniska uppfinning eller naturvetenskapsupptäckt ? Och vem blir upphovsman ?

Kanske kan tyckas fruktlöst att spekulera i men en intressant fråga är det på en förskola knuten till Tom Tits Experiment. Inte minst med tanke på att av mänsklighetens uppfinningar så är fortfarande de flesta uppfinningarna ännu inte uppfunna.

För mig som formgivare anländer också frågan: på vilket sätt kan arkitektur och utformningsfrågor förbereda små barn att utvecklas till påhittiga individer, bli forskande människor och orka med att kämpa med den osäkerhet det innebär att vara på väg mot något som man inte vet vad det är? Har disposition av lokaler och utformningsval betydelse för deras framtida möjligheter?

Det forskande ögat försöker se det som inte finns, hörde jag en gång filmaren Jösta Hagelbäck säga. Han syftade på sitt konstnärsskap men menade att det mesta av det människor företar sig i livet egentligen är ett slags forskande. Ständigt så letar man för att liksom utmana sin förmåga och komma vidare och hitta på. Det här är aktivitet som människor i alla åldrar roas av och det sker spontant jämt och ständigt. Vardagsmatematik och sannolikhetsbedömningar är var mans ständiga huvudbry tex för att välja rätt kö i snabbköpet.

Människor agerar forskande oavsett stöd men hjälp på vägen har visat sig betydelsefullt. När förskolan i kommunens organisation flyttades från omsorgsansvar till pedagogik och blev en del av utbildningssfären inom kommunen så flyttades ambitionsnivån för vad förskoleverksamhet har som mål också i det här avseendet. Steget medförde en förändrad kravspecifikation på områden med anknytning till förskolans verksamhet. En sån handlar om förhållningssättet till arkitektur och rumsskapande som resurs i förskolans arbete och måluppfyllelse.

Fsk 6

Tom Tits Förskola sätter vardagsbestyren matlagning, städning, vila, umgås, leka, prata, hygien och klä sig i centrum. Till det kommer sociala möten. Det var utgångspunkterna för uppdraget att formge Tom Tits Förskola. Vardagsbestyren därför att de för små barn är forskning och problemlösning, som min Tom Tits-kollega Elsa Hårdemark så träffande uttryckte det. Och sociala möten därför att sociala kontakter är grunden till kommunikation behjälplig för den forskande människan. Utformningen av Tom Tits Förskola är ett försök att hitta en relation mellan sådana bottnar och mellan utformningsgrepp och gestaltningsidéer.

För att sörja för sociala kontakter och för ett forskande och undersökande synsätt så hjälper ett flertal attraktiva hörnor, rumsligheter och platser till utspridda i förskolans olika delar. Det blir noder som ger upphov till rörelser och incitament att röra på sig. Och samtidigt så behövs också en ström av människor – även utifrån. Nytt blod, som man brukar säga.

En bra målsättning är att sprida ut och generera flera mindre platser för möten, pyssel och lekar – vrår med sina unika karaktärer på sina egna villkor. Varje hörna får sitt eget skvaller, sin egen lek just nu och sitt aktivitetsklimat just här och nu. Nyfikenheten på vad som händer i andra hörnor leder till transport av små individer och därmed till transport av information mellan hörnorna, mellan platserna. En länk där regelverk och erfarenheter ständigt får nytt blod och blir till nya synteser av påhitt. Det finns en anledning och en spänning i att förflytta sig. Om rörelseincitament uppstår så uppstår också ett erfarenhetssutbyte och spontan samling på flera olika platser i förskolan, inomhus såväl som ute. Aktiviteter kan utvecklas parallellt på olika ställen men med olika utgångspunkter. Förflyttningar i rum, tid och tanketillstånd som är experimentets och forskningens naturliga grundbult.

Grundbult för att upptäcka det som alldeles nyss inte råkade synas.

Se presentation av förskolan här

  • Menu